Ny klimatranking: Svensk dagligvaruhandel släpar efter

27.01.2026

Svenska dagligvarukedjor halkar efter när det gäller att mäta och rapportera mål för klimatutsläpp och andelen vegetariskt protein i försäljningen. Längst har dagligvaruhandelsföretag i Tyskland och Nederländerna kommit. Det visar en ny kartläggning av 27 dagligvarukedjor i åtta europeiska länder från organisationen Questionmark.

– Resultatet visar att det är mycket kvar att göra, inte minst bland svenska dagligvaruhandelsföretag. Att skifta från animaliskt till vegetariskt protein är en av de viktigaste åtgärderna att göra för att få till ett hållbart matsystem och minska klimatutsläppen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

I studien jämförs hur 27 dagligvaruhandelsföretag i Frankrike, Nederländerna, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland presterar på två områden; dels hur väl deras klimatplaner överensstämmer med Parisavtalet, dels hur väl de skiftar försäljningen från animaliskt protein, som kött, fisk och mejeri till mer växtbaserat protein som bönor, nötter och tofu. Rankingen analyserar företagens publika rapportering och bygger på hur ambitiösa och transparenta deras mål och åtgärdsplaner är.

Aktörer i Tyskland och Nederländerna toppar listan, och Lidl placerar sig högt i de länder där kedjan granskats*, som ledande på att rapportera och sätta mål för att ställa om försäljningen från animaliskt till växtbaserat. Samtidigt pekar resultaten på att ingen dagligvaruhandelskedja ännu gjort stora utsläppsminskningar. Endast ett fåtal aktörer har börjat minska utsläppen av växthusgaser i hela kedjan, men hos många företag ökar fortfarande utsläppen.

Av de svenska aktörerna som granskats – ICA, Willys/Hemköp och Coop – hamnar ICA bäst på plats 14, medan Willys/Hemköp hamnar på plats 21 och Coop näst sist på plats 26. Ingen av de svenska kedjorna har gjort några större framsteg vad gäller att visa upp sitt arbete med att mäta och rapportera försäljningen av animaliskt respektive vegetariskt, ett skifte som är viktigt för att driva fram ett hållbart livsmedelssystem.

– Skillnaderna mellan hur olika långt aktörer har kommit visar på vikten av att göra granskande studier. Alla företag har långt kvar i omställningen, men viktiga steg är att sätta mål, rapportera och besluta om åtgärder. Om man inte rapporterar, kan omvärlden heller inte se eventuella framsteg. Här kan föregångare vara inspiration för aktörer som halkat efter, säger Malin Jonell, forskare vid Beijerinstitutet (Kungl. Vetenskapsakademien) och del av Questionmark Foundations vetenskapliga råd.

Men det är möjligt att vända utvecklingen. Under 2024 introducerade WWF en metod som gör det möjligt för dagligvaruhandeln att sätta mål och mäta hur försäljningen bidrar till en hållbar och hälsosam matkonsumtion, med fokus på proteinskiftet.

– En av utmaningarna för branschen är att det inte funnits enkla eller jämförbara sätt att mäta och sätta mål för proteinskiftet. Men med WWFs metod får företagen ett verktyg för detta arbete, och vi ser redan ett stort intresse från dagligvaruhandeln, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

*Lidl har granskats i Nederländerna, Polen, Tyskland och Spanien.

Ladda ner rapporten

Några resultat och rekommendationer från studien:

Aktörer i Tyskland, Nederländerna och dagligvaruhandelskedjan Lidl i flera europeiska länder har satt mål och rapporterar för att öka andelen växtbaserat protein av försäljningen.
En av tre livsmedelskedjor, framför allt i Frankrike, Polen, Spanien, Storbritannien och Sverige, har enligt studien inte vidtagit några åtgärder för att skifta försäljningen av animaliskt mot växtbaserat protein.
Endast sju av 27 aktörer uppges ha färdplaner för klimatet på plats. Övriga 20 uppmanas att omedelbart publicera åtgärdsplaner som inkluderar både kort- och långsiktiga mål för att minska utsläppen i linje med Parisavtalet.

Om studien

Studien, som jämför 27 dagligvaruhandelsföretag i åtta länder, har utförts av Questionmark i samarbete med WWF i Nederländerna, Madre Brava och Proveg International. Aktörerna rankas utifrån hur väl deras klimatplaner överensstämmer med Parisavtalet, och i vilken grad de ställer om försäljningen från animaliskt protein till växtbaserat. Ju mer transparenta, specificerade och ambitiösa mål och handlingsplaner en aktör har satt, desto högre ranking. Ett företag rankas högt vad gäller proteinskiftet bland annat utifrån om det rapporterar andelen växtbaserade produkter som säljs i förhållande till den totala försäljningsvolymen.

Kartläggningen, som skedde mellan 16 juni – 25 juli 2025, analyserar mål och åtgärder som företagen har rapporterat publikt. Företag som har rankats har delgivits resultaten.

Läs mer om metodiken Werkdocument: Superlist Environment Europe methodology.

Om WWFs metod för dagligvaruhandeln

WWFs metod för uppföljning av hållbar och hälsosam matkonsumtion, med särskilt fokus på proteinskiftet, släpptes 2024 och är ett stöd för dagligvaruhandeln att mäta sin försäljning utifrån dessa parametrar. Metoden används idag av bland andra Aldi, REWE och Lidl i Europa. WWF uppmanar fler svenska dagligvaruhandelsaktörer att använda metoden.

För mer information, kontakta:

Anna Richert - anna.richert@wwf.se

Erika Reje - erika.reje@wwf.se